Finns många olika former av sorg.
Och nu har jag en form av dem.
Jag har 2 underbara döttrar och älskar dem över allt annat.
Men därför måste jag inte vara nöjd. Jag hade en önskan en gång om många barn. 5 faktiskt.
Jag har 2 friska levande tjejer. Och en Liten i mitt hjärta som jag både känt och sett leva inuti mig, men tyvärr aldrig skulle kunnat leva utanför mig.
Och nu har jag även förlorat ett till, dock i v 7-8 i magen.
Livet är inte lätt, det har ingen påstått.
Jag brukar kravla mig upp när jag tappat fotfästet och kommer göra det även denna gång. Men jag sörjer nu och är ganska bitter på livet. Och jag sörjer inte bara de två sista graviditeterna jag haft utan även det barn jag så gärna vill ha men nu aldrig kommer få.
Jag vill inte prata om det, även fast jag vet att det är bra för mig.
Missfall är otroligt vanligt men lika sällan pratar man om det. Kan undra varför..?
Kanske om det vore mer "naturligt" skulle man inte känna sig värdelös och att det är mig det är fel på? Fast kanske de känslorna finns där ändå....
Missfall är sånt som händer, kroppen stöter ifrån sig det som inte är rätt. Och ibland kämpar livet och håller i så smärtan blir större som för vår 3:a som inte skulle bli nåt ändå.

Livet är hårt.
Jag tar mig vidare.
Jag ska sörja klart och under tiden ska jag njuta av mina härliga tjejer, för deras tid, och vår, är här och nu och kommer inte igen.

Hat är ett starkt ord i min värld.

Just nu hatar jag hur livet hånar mig och skrattar mig rakt upp i ansiktet.

Hatar oturen som sätter djupa sår i min själ.

Hatar smärtan som sliter sönder mitt bröst och hjärta.

Jag vill skrika, vråla och berätta för hela världen hur orättvis den är.

Och allt jag får fram är tysta tårar....

Idag är det 6 månader sedan vi avbröt graviditeten, tiden går fort...

Hur orättvist kan livet vara?? Kan samma hända 2 ggr? Klart det kan. Och med min otur kan vad som hända. Hoppas jag slipper en sån händelse igen.

Längtar till i kväll när jag får krama mina tjejer! Snart snart!!

Hämta Thilia och göra klart i köket, krama mina flickor och min man sen bär det iväg!!❤

Jag brukar föredra bit ihop, men sista tiden vill jag visst helst bryta ihop...:/

Trött, har jobbat kväll oxå idag, mörks att jag inte är van vid det, men gick kalas som tyr är!
Ska fixa lite i köket nu, imån bär det ju iväg till Erika och ska bli skojsigt!!

Tända brasa, dusch och fix, så får det bli tills sängen kallar om en stund!

Och ja det är ett tag till semestern, men tiden går fort! Och en helg, el flera!, kan vi allt klämma in bästa Anna!!:)❤

Hon på fotvården tyckte inte mina fötter var så illa, tur det hehe!!;) En skön stund var det iaf, och nu är mina fötter mjuka och lena, som babyfötter!!:)

Åkte och tränade efter fotvården, 30 min pump å 30 min spinning. Å som jag svettades! Men gött var det och jättekul! Får bli pump på torsdag med!=)

Imån ska jag till Bergs igen, ingen dans för Nona, påsklov, utan jag ska till Malin på massage! Ska bli så skönt! En riktig vårdarvecka detta, fotvård, massage och mys med några av de bästa heeela helgen! Och träning på det! Må bra vecka e bara förnamnet!!❤

Tja Anna panna, vi har ju stora delar av semestern ihop och rätt var det är ses vi hela helger oxå!!;)✨💖✨

Nu ska jag sova så jag orkar med kossorna imån och massage å lite annat!!=)

Natti!

Mina fötter är ingen trevlig syn, och när de ser ut som de gör nu är det riktigt illa... Vi gav Gunnar fotvård när han fyllde och han har en tid bokad idag. Jag tar den istället, han ligger på hjärtintensiven ännu så vi bokar en ny åt honom. Pinsamt att komma med flyter som mina, men Gunnars är möe värre än mina får trösta med det! Och det är ju dessutom hennes jobb med fötter, så hon har säkert sett värre...;)