Att vi möts igen.
Jag är inget bra på minnen. Men visst minns jag vissa saker. Gullbranna, och skrindan. Hur jag grät och inte ville åka, men sen ville jag inte hem. Vattenhämtning i skogen i Mölnarp. Badet med otäcka gräset. Bakning. Och en hel del annat. Men en tid i mitt liv var ni borta. Ni hörde inte av er heller, inte jag heller. Men när Elona var född, hälsa vi på er och det var bra. Men jag önskar det var mer. Tiden som vi missat får vi aldrig igen. Tråkigt nog verkar de flesta ha bäst kontakt med morföräldrar än farföräldrar, vet inte varför... Eller så är det bara jag som har haft det så... Mina egna barn har lika mkt av båda, om inte annat för att jag ser till att det är så. Lite bitter kan jag känna mot att jag inte har samma kontakt som mina kusiner har med far och morföräldrar, men det har nog lite att göra med hurdana föräldrar man har, och mina är inte så framåt typ.... Pappa har jag träffat 1 ggr i år... Illa... Men det är mer än vad vi tidigare haft.... Och jag hoppas ju såklart vi ses fler ggr! ;)

Idag 20 februari skulle min farfar fyllt 91 år.... Och kanske en dag att vi ses igen...